Ställ om! Allt att vinna på ett klimatsmart liv

Klicka på bilden för att ladda ner en affisch att sätta upp i hissen, lunchrummet eller någon annanstans där människor rör sig!

Världen behöver ställa om, forskarna är oerhört eniga om det. Men ett av klimatkrisens många problem är att lösningen oftast formuleras som en massa livsstils-ajabaja. Och de allra flesta av oss går inte igång på förbud. Samtidigt rusar vi uppåt/framåt med en ökande känsla av otillräcklighet. Trots att vi på papperet har det bättre än någonsin verkar vi aldrig kunna sluta drömma om … något annat.

Så den här boken börjar i en annan ände! Vad skulle hända om vi tänkte om? Om vi utifrån små och stora förändringar i vardagen kan börja bygga en annan typ av tillvaro – och på sikt samhälle – från grunden. Ett samhälle där det som känns viktigast får ta mest plats.

Boken är uppdelad utifrån några av tillvarons stora byggstenar: drömmar, tid, jobb, gemenskap, värden, konsumtion och lycka?. Målet är att överraska, helst både en, två och tre gånger och försöka svara på frågan: “What’s in it for me?” För det fina med omställningen – både den personliga och den samhälleliga – är att de allra flesta av oss kommer att gå ur den som vinnare.

I Ställ om! utgår vi därför från målet – den hållbara människan, och visar både hur vi kan ta oss dit och allt vi har att vinna på det.

SAGT OM BOKEN

BOKENS KÄLLOR

Kapitel 1

Att de flesta svenskar hör till de rikaste 10 procenten i världen kommer från klimatforskaren Kimberley Nichols i en intervju i Dagens nyheter 4 oktober 2021, och uppgiften om medianlönen i Sverige är hämtad från SCB.

Att en villaträdgård kan göra en familj självförsörjande på grönsaker kommer från examensarbetet Självförsörjande ekologisk odling av grönsaker på friland av Jenny Helsing vid trädgårdsmästarprogrammet vid Gävle högskola (2010).

Den genomsnittlige svenskens skuldsättning och hur vi står oss jämfört med övriga europeiska nationer är hämtad från SCB.

Att matsvinnet kostar ett hushåll 3 000–6 000 kronor om året kommer från Livsmedelsverket.

Att bara varannan svensk bor som de önskar är hämtat från rapporten Lantis eller stadsbo – Var vill du bo? av Lars-Arne Sjöberg från 2020.

Kapitel 2

Hur Sveriges tideräkning förändrats genom historien har tidningen Land sammanfattat i en artikel av Karl Zetterberg från 2015.

Hur världens tidszoner uppkom berättar Världens historia om.

Uppgiften att 90 procent av alla svenskar bodde på landsbygden för 200 år sedan är hämtad från SCB.

Mängden data våra hjärnor hanterar dagligen och jämförelsen över tid är hämtade från en artikel av neurologerna Sabine Heim och Andreas Keil på vetenskapsplattformen Frontiers.

Att informationen vi tar emot och skickar ut fyller ett antal dagstidningar härstammar från en undersökning gjord 2011 av Martin Hilbert på University of Southern California.

Att vi nås av 6 000–10 000 kommersiella meddelanden per dag är en amerikansk branschuppskattning som redovisas av analysbyrån PPC Protect.

Hur mycket tid vi ägnat åt tvätt i olika tidsperioder är hämtat från boken Kvinnosaker av Karin Carlsson (Bonnier Fakta, 2020).

CDC:s forskningsstudie om mängden fritid är gjord av Roland Sturm och Deborah A Cohen 2019.

Uppgiften om att 8 av 10 svenskar anser att de tillbringar för mycket tid vid skärmar härstammar från Svenskarna och internet 2020.

Att skärmtidens innehåll är viktigare än mängden slår forskarna Mikael Heimann och Elza Dunkels fast i artikeln Innehåll viktigare än skärmtid för små barn på Forskning.se.

Boken How to Break up with your Phone av Catherine Price gavs ut 2018 på Penguin Random House.

Om Slow food-rörelsen och dess historia kan man läsa på slowfood.com.

Boken Smartare än din telefon: Hur du använder mobilen för att må bättre, bli effektivare och stärka dina relationer av Siri Helle gavs ut 2019 på Natur & Kultur.

Fakta om gepardens snabbhet och pandans matvanor kommer från National Geographic.

Att klassklyftorna i Sverige ökar rapporterar bland andra organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD, om.

Hur enormt genomslag Greta Thunbergs klimatprotester fått går att läsa på globalclimatestrike.net.

Kapitel 3

Hur efternamn i olika länder kommit till skriver BBC, SVT och Språktidningen om.

Hur stor del av världens matproduktion som små jordbruk står för uppger FN-organet FAO.

Ballongsamhället beskrivs i en debattartikel av organisationsforskaren Mats Alvegren i DN 2014.

Ikigai beskrivs på ett bra sätt i BBC-artikeln Ikigai – a Japanese concept to improve work and life från 8 augusti 2017.

Klimatklubbens lista över framtidsjobb finns på klimatklubben.se.

Ekonomen John Maynard Keynes tankar om minskad arbetstid är hämtat från hans egen uppsats Economic Possibilities for our Grandchildren (1930).

Hur arbetstiden i Sverige har utvecklats genom historien kan man läsa om på kortarearbetstid.nu.

Att vi producerar dubbelt så mycket nu som på 1970-talet uppger samhällsforskaren Christer Sanne i en artikel på allabolag.se.

Uppgiften om att var femte anställd svensk arbetade övertid 2019 härstammar från SCB.

Boken Jordad av David Jonstad gavs ut 2016 på Ordfront.

Att sex timmars arbetsdag istället för åtta ledde till bland annat mindre stress och mer sömn är hämtat från en studie av Helena Schiller vid Stressforskningsinstitutet.

Uppgiften om att 745 000 människor dött under 2016 av att ha arbetat för mycket är hämtad från en studie gjord av WHO och the International Labour Organisation.

Kate Raworths ekonomiska modell ”doughnut economy” beskrivs i boken Donutekonomi – 7 principer för en framtida ekonomi (Daidalos förlag, 2021).

Stenåldersmänniskans överflödssamhälle beskrivs av antropologen Marshall Sahlins i The Original Affluent Society från 1966.

Fenomenet ”The Great Resignation” och vad som lett till det beskrivs bra i artikeln The Case for Slow Work i YES Magazine.

Att fler kände utmattningssymptom under pandemin rapporterar rekryteringsföretaget Indeed om i sin Employee Burnout Report från 2021.

Hur förkortad arbetsvecka klättrat på den politiska agendan och har stort stöd bland arbetstagarna i USA rapporterar CBS News om.

Kapitel 4

Att vi mår bättre av att känna oss som en del av sociala gemenskaper är hämtat från studien The Relationship Between Group Identification and Satisfaction with life in a Cross-Cultural Community Sample vid Nottingham Trent University.

Genomsnittsanvändningen för en borrmaskin står i rapporten Dela prylar, yta, bil och tid – delningsekonomi i kommunerna från IVL (2018).

Uppgiften att 40–50 procent av all frukt och grönt som produceras i världen slängs kommer från UNEP, United Nations Environment Programme.

Hur länge vi använt oss av betalningsmedel respektive pengar kan man läsa om hos Världens historia.

Om Social Street kan man läsa på rörelsens hemsida, socialstreet.it.

Att främlingsfientlighet och avsaknad av framtidstro har ett samband pratar telekomprofessorn Per Ödling om.

Uppgiften om hur mycket av all producerad mat som går till spillo kommer från FAO.

Hur många människor i världen som somnar hungriga varje kväll är hämtat från Action Against Hunger.

Att vi kommer att ha omkring 143 miljoner klimatflyktingar år 2050 är en prognos från Världsbanken.

Att grannskap är en bra utgångspunkt för omställning till ett mer hållbart liv är uppgifter från FN:s miljöprogram UNEP.

Kapitel 5

Att de rikaste 10 procenten av världens befolkning står för 50 procent av utsläppen är hämtat ur en rapport från Oxfam.

Hur stora utsläppsminskningar en arbetstidsförkortning skulle innebära kommer från studien Jobba mindre – släpp ut mindre på Göteborgs universitet.

Att det för många är viktigare att tjäna mer än andra än att tjäna mycket kommer från en forskningsstudie som man kan höra mer om i avsnittet The Unhappy Millionaire i podcasten The Happiness Lab.

Att fler drabbas av stressrelaterade sjukdomar och att det främst är kvinnor rapporterar Socialstyrelsen och Försäkringskassan.

Att 25 procent av befolkningen kan skapa en förändring i samhället är hämtat från studien Experimental evidence for tipping points in social convention (Centola/Becker/ Brackbill/Baronchelli, University of Pennsylvania 2018).

Kapitel 6

Hur vår inredningskonsumtion har ökat åren 2009–2019 redovisar Naturskyddsföreningen i rapporten Andra hand i första hand (2021).

Hur vår konsumtion av hemelektronik förändrats 2013–2018 är hämtat från Konsumtionsrapporten 2019.

Uppgiften om klädkonsumtionens ökning med 30 procent sedan 2000 är hämtad från Naturvårdsverket.

Att svenskarnas konsumtion har ökat med 60 procent under 2000-talet går att läsa i Konsumtionsrapporten 2021.

Hur stora utsläpp den svenska konsumtionen av kläder orsakar är hämtat från Naturvårdsverket.

Uppgiften om genomsnittlig boyta för en svensk – 42 kvadratmeter – kommer från SCB.

Fakta om svenskarnas trångboddhet under 1900-talet kommer från Nordiska Museet.

Antalet barn per svensk familj förr och nu är statistik hämtad från SCB.

Information om boendenormer och trångboddhet kommer från Boverket.

Att var tionde amerikan förvarar saker på annan plats än i hemmet kommer från analysföretaget Green Street, som analyserar fastighetsmarknaden.

Att vi lägger mindre pengar på kläder trots att vi köper mer är uppgifter från Naturvårdsverket.

Att flera konsumtionskategorier sjunker i pris uppger SCB.

Att upplevelser ger oss mer än produkter på sikt visar studier av psykologiprofessor Thomas Gilovich från Cornell University.

Uppgiften om hur länge en genomsnittlig shoppingkick varar härstammar från en undersökning gjord av swap.com.

Att amerikaner ägnar i snitt 2,5 dygn/år åt att leta efter borttappade saker är hämtat från en enkätundersökning av appföretaget Pixie.

Uppgiften om antalet bilar i Sverige kommer från Trafa, och hur stor del av bilens livstid den står parkerad härstammar från en studie som KTH gjort på uppdrag av Trafikverket.

Informationen om hur kläder värderades förr genom att bland annat stå med i bouppteckningar kommer från en läromedelstext av Kaj Hildingsson som publicerats i den digitala lärresursen SO-rummet.

Att det produceras över 100 miljarder nya plagg om året (gränsen passerades år 2014) kommer från McKinsey.

Kapitel 7

Om Laurie Santos framgångsrika kurs på Yale berättar CNN.

Att mänskligheten fått det allt bättre (ökad medellivslängd, minskad barnadödlighet och fattigdom) har Världsbanken, WHO och Gapminder slagit fast.

Att fler val inte nödvändigtvis är av godo bevisas i forskningsstudien When choice is demotivating: Can one desire too much of a good thing? (Iyengar & Lepper, 2000) som man kan höra mer om i avsnittet Choice Overload i podcasten The Happiness Lab.

Andreas Jakobssons bok Svinnlandet: Min resa genom en värld av slöseri – och hur den gav mig ett liv i överflöd kom ut på Offside Press 2015.

Hur bakning gör honom lycklig berättade bagaren Sébastien Boudet om på en Brödlabbet-kurs i Lund.

Hur kurvorna för bnp och lycka började gå åt olika håll på 1970-talet har Lars Klintwall Malmqvist sammanställt i en tidningsartikel i Flamman 2008.

Att vi producerar dubbelt så mycket som på 1970-talet berättar samhällsforskaren Christer Sanne om.

Världens längsta lyckostudie på Harvard kan man läsa mer om i The Harvard Gazette.

Att naturen har en positiv effekt på oss har bland annat visat sig i en studie gjord bland studenter på Cornell University, publicerad i Frontiers in Psychology.

Studien kring hur 2–3 timmars naturvistelse per vecka har en positiv effekt på både lycka och välmående publicerades i Nature Scientific Report 2019 (White/Alcock/ Grellier/Wheeler/Hartig/Warber/Bone/Depledge/Fleming).

Om skogsbad, shinrin-yoku, och forskningen från bland annat Linnéuniversitet kring fördelarna med det kan man läsa mer om på Friluftsfrämjandets hemsida.

Att växtzonerna i Sverige klättrar norrut med 12 meter per dygn är hämtat från Naturvårdsverkets bok En varmare värld av Claes Bernes och bygger på årsmedeltemperaturdata från SMHI.

Kontotänket och hur vi köpslår med oss själva kring en påhittad utsläppsbudget är hämtad från rapporten Tankestrukturer som hindrar omställning – och hur vi kan överkomma dem av Maria Wolrath Söderberg för Miljömålsberedningen 2021.

Listan på saker som gör oss lyckliga baseras på en rad olika forskningsstudier från bland annat Harvard, Berkeley, Kinsey Institute, Yale och Oxford.

Kopplingen mellan tillväxt/bnp och utsläpp kommer från PNAS.

Nerväxt/otillväxt går att läsa mer om på degrowth.org och citatet från den ledande ekonomiprofessorn Serge Latouche är hämtat från en BBC-artikel om ämnet.