GÖR SKILLNAD _ KÄLLOR

BOKA OSS

FÖRELÄSNING

Gör skillnad! Från klimatångest till handlingskraft

En inspirerande föreläsning kopplad till boken Gör skillnad där fokus ligger på konkreta tips och verktyg till verklig förändring. Vad kan du som individ göra? Och hur påverkar du politiker och företag? Om vikten av att skapa förändring, organisera sig och gå från depp till pepp. Under en timme guidas åhörarna genom fakta, konkreta tips och lösningar. Alltid på det sätt som på kort tid blivit Klimatklubbens signum: lättillgängligt, tydligt och inspirerande. Områden som mat, transport och konsumtion belyses, precis som vikten av att prata, engagera sig och att fokusera på normförskjutning.

Pris från 17 500 kr plus moms för 60 minuters föreläsning som hålls av en av författarna och grundarna till Klimatklubben. Resa och eventuellt boende tillkommer. (Verksamheter med begränsad budget? Kontakta oss.)

Boka andra FÖRELÄSNINGAR:

  • Obekväm är det nya svarta – om mod och hållbarhet

  • "Lilla jag" och superkrafterna – därför spelar vi alla roll i klimatkampen

  • DIY, återbruk och klimatsmart inredning

  • Hållbart hemma – inred för både kropp och klot

  • Slow fashion – din guide till smart och hållbart mode

  • Så tjänar du pengar på hållbarhet

  • Grönt utan greenwashing – konsten att kommunicera hållbarhet

  • Så firar du en klimatsmart jul

författarbesök eller panelsamtal?

Kontakta oss gärna.

Vi följer Författarförbundets riktlinjer och går aldrig under deras lägsta pris.

MODERATORSUPPDRAG?
Klimatfrukost? KONSULTUPPDRAG?INFLUENCERSAMARBETEN?

eller något helt annat?

Vi arbetar alla tre med olika saker - men allt med fokus på hållbarhet och klimat.

Läs gärna mer om våra respektive specialområden, och tveka inte att kontakta oss:

Maria Soxbo - kommunikation, hållbarhet, engagemang och inredning

Emma Sundh - DIY, inredning

Johanna Nilsson - hållbart mode och hållbart entreprenörskap


ENGAGERA DIG!

STUDIEHANDLEDNING

Gör skillnad! Från klimatångest till handlingskraft

Kombinera nytta med nöje och ta ditt klimatengagemang vidare i bekantskapskretsen! Tillsammans med studieförbundet ABF har vi tagit fram en studiehandledning till boken, så att du enkelt kan dra igång en studiecirkel med vänner, arbetskamrater eller din familj.

Handledningen ger dig ett färdigt förslag på upplägg för cirkeln, enkla övningar och tankeväckande diskussionsfrågor. När du och dina cirkelvänner är klara är ni fulladdade med tips på hur ni kan gå från ord till handling i klimatfrågan!

FÖR ATT STARTA STUDIECIRKEL:

  1. Hitta ett antal personer att ha cirkeln med (ni behöver vara minst tre!).

  2. Se till att ni alla har tillgång till boken Gör skillnad! Från klimatångest till handlingskraft (låna eller köp).

  3. Kontakta din lokala ABF-avdelning och berätta att du vill starta en studiecirkel kring Gör skillnad!.

  4. Ladda hem studiehandledningen här!

  5. Kör igång – lycka till! (Vill du veta mer om hur en studiecirkel går till kan du läsa om det här.)

EXEMPEL PÅ FRÅGOR i CIRKELN:

– Vad skulle det få för konsekvenser om människor slutade att flyga?
– Hur kan man öva på att säga obekväma saker?
– Hur går dina tankar kring konsumentmakt?
– Vilka är de främsta orsakerna till att vi köper nya kläder?
– På vilket sätt ökar våra klimatavtryck när vi får mer pengar?
– Vad är exempel på engagemang som gör stor skillnad, och engagemang som gör mindre skillnad?

EXEMPEL PÅ ÖVNINGAR I CIRKELN:

Kapitel 1: Utgångspunkt

Uppgifter om klimatets effekter kommer från Naturvårdsverket, WWF och Naturskyddsföreningen.

Uppgifterna om att den senaste tioårsperioden varit den varmaste som uppmätts de senaste 150 åren kommer från Naturvårdverket.

Uppgifterna om att nuvarande koldioxidutsläpp kommer att fortsätta värma jorden 1,5 grader oavsett framtida utsläpp kommer från forskningsinstitutet The Mercator Research Institute on Global Commons and Climate Change, MCC.

Uppgifterna om hur uppvärmningen accelererat sedan den senaste istiden kommer från Naturskyddsföreningen

Informationen om koldioxidhalten i atmosfären och dess rekordnivåer kommer från World Meteorological Organization, WMO.

Att fossila bränslen orskar tre fjärdedelar av världens utsläpp av växthusgaser rapporterar WWF om.

Informationen om vilken roll haven spelar för växthuseffekten är hämtad från Naturskyddsföreningen.

Genomsnittsutsläppen per invånare, samt att vi måste ner till 1 ton per person till 2050 skriver Naturvårdsverket om.

Kapitel 2: Prata om det

 Informationen om nya ord i svenska språket kommer från Institutionen
för språk och folkminne.

Uppgiften om att 50 % flyger mindre om någon i deras omgivning slutat kommer från den brittiska masteruppsatsen ”Leading by Example – A counternarrative to carbon supremacy: Do leaders who give up flying because of climate change influence the attitudes and behaviour of others?” Westlake, Steve (2018)

Antalet facebook-vänner kommer från Brandwatch

Att 63 % är dagligen på sociala medier har Internetstiftelsen i Sverige utrett

 

Kapitel 3: Beteende och normer

Att tågen kommer i tid 9 av 10 gånger kommer från en Sifo-undersökning.

Nudging har Naturvårdsverket gett ut en hel rapport om: ”Nudging – ett verktyg för hållbara beteenden” Oksana Mont, Matthias Lehner och Eva Heiskanen (2014)

Att unga kvinnor oroar sig mest för klimatet kommer från två olika Sifo-undersökningar gjorda på uppdrag av WWF respektive ICA

Att 75 procent av svenska kvinnor är oroliga visar en Yougov-undersökning på uppdrag av Europeiska Investeringsbanken, EIB.

Antalet kommande klimatflyktingar är beräknat av FN.

Mäns klimatpåverkan relaterat till transporter kommer från myndigheten Trafikanalys.

 

Kapitel 4: RESORNA

Informationen om charterflygets historia kommer från boken ”Charter till solen: när utlandssemestern blev ett folknöje” Göran Willis (2015)

Uppgiften om antalet svenska flygresor per år kommer från Resebarometern 2018, en undersökning av Analysföretaget Resurs på uppdrag av Vagabond, Europeiska ERV och Utrikesdepartementet.

Att den genomsnittliga svensken släpper ut 1,1 ton flygrelaterat koldioxid per år, vilket motsvarar en resa tur och retur till Gran Canaria, att svenskarnas flygresor fördubblats sedan 1990 och att 20 % av svenskarna står för majoriten av alla flygresor kommer från forskningsrapporten ”Klimatpåverkan från svenska befolkningens flygresor 1990-2017” Annelie Kamb och Jörgen Larsson, Chalmers tekniska högskola

Uppgiften om att flyget står för 4–5 procent av världens klimatrelaterade utsläpp och 10 procent av svenskarnas kommer från Naturskyddsföreningen.

Antalet flyg mellan Stockholm och Göteborg samt utsläppen från flyg respektive tåg på sträckan på helårsbasis har sammanställts av tidningen ETC.

Att utsläppen från svenskarnas utrikesflyg kommer att gå om resten av Sveriges totala utsläpp redan 2040 har beräknats av Chalmers och Naturvårdsverket:

Beräkningar av utsläpp för olika transportsätt för olika resmål kommer från Klimatsmartsemester.se

Uppgiften om hur stor del av livslängden en bil står parkerad kommer från KTH-rapport framtagen på uppdrag av Trafikverket.

Fakta kring olika bilars utsläpp kommer från Stefan Wirsenius, docent i miljö- och resursanalys av jordbrukssystem vid Chalmers tekniska högskola.

Uppgiften om längden på våra bilresor kommer från Trafikverket.

Fakta om utsläppsbesparingar beroende på typ av bil, korta bilresors miljöpåverkan, klimatbesparingen färre korta bilresor skulle leda till samt biltrafikens påverkan på Stockholms invånares hälsa kommer från Naturskyddsföreningen.

Informationen om den spanska staden Pontevedra kommer från tidningen The Guardian.

 

Kapitel 5: MatEN

Hur matens klimatpåverkan kommer att öka med 50-90 % till år 2050 kommer från en studie från Stockholm Resilience Center.

Uppgifterna om hur mycket vi matsvinnar kommer från Naturvårdsverket och SCB, och uppgiften om Örebro kommer från Livsmedelsverket.

Informationen om att 95 % av alla äpplen ruttnar bort kommer från SLU, Fritidsodlingens riksorganisation och Jordbruksverkets statistik.

Statistik om matsvinn världen över kommer från FN:s mat- och livsmedelsorgan FAO.

Informationen om att 15-33 % av matsvinnet handlar om att vi tolkar datummärkningen fel kommer från EU-kommissionen.

Att miljontals ton fullt ätbar men ful mat kastas varje år har Sveriges Radios Klotet rapporterat om.

Uppgifterna om köttets påverkan på klimatet och hur svenskens köttkonsumtion förändras kommer från Naturskyddsföreningen

Hur stor del köttet utgör av vårt kaloriintag kommer från Naturvårdsverket.

Uppgiften om hur stor del av den svenska nötköttskonsumtionen som är importerad kommer från Svenskt kött.

Bäst före- och sista förbrukningsdag berättar Livsmedelsverket om.

Uppgifterna om butikers fegmärkning och att pasta håller i decennier har vi läst om i Magasinet Filter #65 ”Gammal mat: en kärlekshistoria” Andreas Jakobsson.

Att vi blir 9,8 miljarder år 2050 kommer från FN:s beräkningar.

Hur mycket kött vi kan äta i framtiden baseras på uppgifter från EAT-Lancet Commission.

Uppgifterna om mängden kött svensken äter samt olika proteinkällors utsläpp står Livsmedelsverket för.

Informationen om soja kommer från Förbundet organisk-biologisk odling, FOBO.

Information om Sveriges självförsörjning har vi hämtat från Sveriges radios program Meny (publicerat 2 maj 2017)

Information om ekologiskt, närodlat, biologisk mångfald och fakta om metan rapporterar Naturskyddsföreningen om.

Flygfraktad mat listas av Sveriges konsumenter.

Fakta om hur mycket pengar ett hushåll kan spara på minskat svinn samt att godis är dåligt för miljön kommer från Livsmedelsverket.

Kapitel 5: KonsumtionEN

Att svenska konsumenter underskattar sin konsumtion kommer från Konsumtionsrapporten 2018 som är gjord av Handelshögskolan, Göteborgs universitet.

All fakta kring Wish kommer från en artikel på nyhetssajten Kit.se ”Wish är tokbilligt men någon betalar priset”

En Kina-försändelses klimatpåverkan om den skickas med flyg kommer från Network for transport measures.

Att en borrmaskin används i 18 min i snitt har vi hittat i rapporten ”Dela prylar, yta, bil och tid – delningsekonomi i kommunerna” skriven av IVL, Svenska Miljöinstitutet (2018)

Fakta om internets klimatpåverkan kom-mer från Yale School of Forestry & Environmental Studies.

Om det osynliga avfallet skriver Avfall Sverige

Kaptiel 6: BostadEN

 Uppgifterna om boendesituationen förr och nu kommer från SCB.

Att städerna står för mer än 70 procent av världens utsläpp är en uppgift från WWF.

Information om klimatskillnader mellan stad och landsbygd kommer från Naturskyddsföreningen.

Information om hur vi konsumerar inredning, eller tror att vi konsumerar inredning, kommer från Konsumtionsrapporten 2018 som är gjord av Handelshögskolan, Göteborgs universitet.

 Informationen om husdjurs klimatpåverkan kommer från en studie på University of California, UCLA.

Hur stor andel av svenskarna som bor i småhus samt mängden ensamhushåll kommer från SCB

Kapitel 7: Kläderna

Att vi använder saker hälften så länge som för 15 år sedan skriver Greenpeace om.

Att vi betalar 10 procent av priset idag som för 60 år sedan har vi räknat ut hos SCB.

och prisuppgiften om att en kappa kostade 139 kronor 1953 har vi hittat hos KappAhl.

Att textilindustrin beräknas öka 60 procent till 2030 rapporterar United Nations Climate Change

Uppgifterna om att världens textilproduktion dubblerats 2000–2015 och att textilindustrin beräknas använda 25 procent av världens koldioxidbudget 2050 kommer från Ellen Macarthur Foundation.

Att vi köpte kläder 2017 i Sverige motsvarande 850 000 varv bilkörning runt jorden skriver Naturvårdsverket om.

www.naturvardsverket.se/Nyheter-och-pressmeddelanden/Nyhetsarkiv/Nyheter-och-pressmeddelanden-2018/Klimatutslapp-fran-svensk-textilkonsumtion-okar/

Uppgifterna om att vi köper 13,9 kilo textil per person och år i Sverige, kastar 7,5 kilo i soporna, skänker 3,8 kilo till secondhand och endast köper 0,8 kilo textil per person och år kommer från Naturvårdsverket.

Att 62 procent inte köper begagnade kläder rapporterar Naturvårdsverket.

 Att mindre än 1 procent av all textil återvinns har både The Guardian skrivit och Ellen Macarthur Foundation rapporterat om.

En kappa kostade 20 procent av en servitris månadslön på femtiotalet har vi räknat ut genom lönetabeller från Göteborgs universitet. Kappriset kommer från KappAhl.

Uppgifterna om kläders vattenåtgång och koldioxidutsläpp kommer från Naturskyddsföreningen.

Att vi kan minska klimatpåverkan med 27 procent om vi bara har våra plagg en tredjedel längre tid rapporterar den brittiska studien Wrap – Valuing our Clothes om. De räknar på att en genomsnittlig livslängd på ett plagg är 2,2 år och att vi bör ha det 9 månader längre.

Koldioxidutsläpp vid lagning respektive att köpa ny rapporterar Naturskyddsföreningen om.

 

Kapitel 9: Barnen

Informationen om barns klimatpåverkan kommer från forskningsstudien ”The climate change mitigation gap: education and government recommendations miss the most effective individual actions” (2017) Kimberly Nichols, Lunds universitet

Statistiken kring barnafödande och oönskade graviditeter i utvecklingsländer kommer från UNFPA:s (FN:s befolkningsfond) rapport State of World Population 2018.

Informationen om att en västeuropé släpper ut i snitt 13 ton koldioxid per år kommer från studien “Carbon and inequality: from Kyoto to Paris” (2015) på Paris School of Economics.

Informationen om användningen av engångsblöjor är hämtad från Naturskyddsföreningen.

Att ökat välstånd leder till större ekologiska fotavtryck uppger den vetenskapliga tidskriften Global Environmental Change.

Siffrorna för barns kostnader första året kommer från Konsumentverket.

Kapitel 10: Jobben

Uppgifterna om att 7 av 10 är nöjda med jobbet, vad som är Sveriges vanligaste yrken samt hur många som är anställda var kommer från SCB.

Antalet egenföretagare rapporterar Ekonomifakta om.

 

Kapitel 11: Pengarna

Att ju mer pengar desto mer ohållbart lever vi berättas det om i forskningsartikeln “Economic development and prosperity patterns around the world: Structural challenges for a global steady-state economy” (2016), Martin Koch och Max Fritz, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Global Environmental Change.

Informationen om de ökade klyftorna i ekonomin samt medellönen i Sverige kommer båda från SCB.


Uppgifterna om att vi lägger 12 % av inkomsten på mat idag respektive 32 % 1958 kommer från SCB samt Jordbruksverket. 

Avdelningen för befolkning och välfärd på SCB konfirmerar informationen mailledes 2019-02-12:

  • “1958 var 32 % av hushållens konsumtion livsmedel och här ingick även restaurangmåltider. År 2008 gick 13 procent av utgifterna till livsmedel, för 20 år sedan var andelen 19 procent. När det gäller livsmedel finns dessutom data som visar att över 30 procent av hushållens utgifter för 50 år sedan gick till livsmedel. Från en tredjedel av utgifterna till en åttondel på ett halvt sekel”.

Ordet divestera förklaras i Språktidningen #4, 2015.

 

Kapitel 12: Engagemang

Om allmän rösträtt berättar Riksdagen.

Siffrorna på hur de som engagerar sig ideellt mår kommer från Volontärbyrån

Informationen om hur våra kommuner styrs kommer från Sveriges Kommuner och Landsting.

Informationen om civil olydnad kommer från Greenpeace.